MOTION
avseende tillämpad nomenklatur för äldreboende

Särskilt boende definieras som en boendeform där medborgare med funktionshinder, beroende på ålders- eller andra krämpor, skall kunna få möjlighet att känna trygghet i tillvaron och få hjälp med de dagliga sysslor som man inte kan klara av själv. Trots att de som vårdas i särskilda boende har egna hyreskontrakt krävs biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att ett sådant kontrakt skall beviljas. På senare år har antalet platser i särskilt boende minskat såväl i Malmö som i landet i övrigt. Detta har resulterat i att biståndsbeslut inte längre beviljas av sociala skäl utan endast på grund av vårdbehov. SPI har motionerat om att alla som fyllt 90 år skall ha möjlighet att få en plats i särskilt boende utan biståndsbeslut. Skälet till detta är att den utredning som går under beteckningen GÅS - Gott Åldrande i Skåne - visat att vid denna höga ålder är i princip alla ensamstående och har någon form av fysiskt funktionshinder.Motionen avslogs.
     Varje år avlider mellan 900 och 1.000 av de som bor i särskilda boende i Malmö. Detta är mer än en tredjedel av samtliga i särskilda boende. Detta innebär att en betydande del av de som hyr särskilt boende befinner sig i livets slutskede och är i behov av professionell medicinsk vård.
     Parallellt med ovanstående har framför allt i den privata sektorn tillkommit olika former av äldreboende allt från de som kan jämföras med särskilda boende till olika former av gemensamma boende. De senare kännetecknas av att de riktar sig till ett något yngre klientel ofta benämnt 55+. En enhetlig benämning av dessa olika boendeformer saknas för närvarande. SPI vill därför mot bakgrund av dels behov och dels utformning föreslå följande fyra nivåer:
1. Vård i livets slutskede. Detta är den tyngsta nivån och kan bedrivas antingen som sjukhems- eller som hospicenivån. Med hänsyn till det stora behovet av medicinsk, professionell vård och de förhållandevis korta vårdtiderna vore det en fördel att bedriva denna vård enligt Hälso- och Sjukvårdslagen.
2. Särskilda boende. Denna nivå överensstämmer med den ursprungliga tanken bakom särskilda boende det vill säga att den är till för funktionshindrade med behov av kontinuerlig tillsyn men med förhållandevis lång förväntad livslängd. Den kräver biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen. Gruppboende räknas till denna kategori.
3. Trygghetsboende. Denna nivå är framför allt till för att tillse de sociala behov, som inte längre accepteras som grund för särskilt boende. Dessa domineras av ensamhet och isolering dominerar. Nivån kräver mindre bemanning och lägre kompetens hos personalen men bör fortsatt erbjudas efter biståndsprövning enligt Socialtjänstlagen.
4. Gemensamhetsboende. Denna nivå är närmast jämförbar med kollektivboende och motsvarar tämligen väl det som nu erbjuds för 55+. Den kräver ej biståndsbeslut och kan med fördel bedrivas inom delar av det ordinarie bostadsbeståndet.

SPI yrkar:
att kommunfullmäktige beslutar att ovanstående nomenklatur skall antagas i Malmö i avsikt att minimera den nuvarande begreppsförvirringen.

Malmö 2007-03-08

John-Fredrik Dymling     Jan Steimer     Jan Rosén    Kjell Löfgren